klart.se

klart.se

Vädret på Station Linné

Station Linné har en unik väderstatistik som sträcker sig ända tillbaka till 1964. Uppgifterna i statistiken omfattar flera parametrar, som t ex nederbörd, vind, mark- och lufttemperatur.

För Station Linnés gästforskare ingår detta som en extraresurs. Övriga kan köpa nämnda väderdata för en engångsavgift på 1 500:- och sedan 300:-/månad som önskas. Kontakta oss gärna så berättar vi mer.

Historien om Uppsala Universitets Ekologiska Forskningsstation, nuvarande Station Linné

Anna-Karin Borg Karlson, Gunnar Bergström, Folke K Larsson, Lennart Ågren, Gunhild Kullenberg

Uppsala Universitets Ekologiska Forskningsstation, nuvarande Station Linné, etablerades 1963 som en tvärvetenskaplig biologisk–kemisk forskningsstation i Ölands Skogsby, på initiativ av professor Bertil Kullenberg, Uppsala universitet och professor Einar Stenhagen, Göteborgs Universitet. Att det blev just på Öland berodde på den unika mångfalden av växter och insekter som Öland uppvisar.

Avgörande för uppförandet av fältstationen, som senare följdes av flera tillbyggnader, var det stöd som erhölls under 25 år från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för byggnationen och Uppsala Universitet som garanterade driften. Verksamheten var nyskapande och erhöll redan från början betydande resurser både från privata och offentliga forskningsfinansiärer. Stationen ingick fram till 2009 i Uppsala Universitets ordinarie organisation under beteckningen Uppsala Universitets Ekologiska Forskningsstation på Öland.

Bertil Kullenberg, UU, i samarbete med kemisterna Einar och Stina Stenhagen vid GU, deras doktorand Gunnar Bergström, senare professor i etologisk kemi vid GU, samt kunnig teknisk personal, möjliggjorde utveckling och användning av en då ny typ av avancerad kemisk utrustning på fältstationen, en kombinerad gaskromatograf - masspektrometer; världsunik i sitt slag. Detta känsliga instrument var avgörande för möjligheten att identifiera doftämnen från insekter och växter, för att därmed kunna studera dofternas effekter på beteenden hos bl.a. solitära bin och humlor.

För att kunna mäta insekternas förmåga att uppfatta doftämnen med sina antenner knöts på ett tidigt stadium elektrofysiologisk instrumentering och kompetens till stationen. Ett av de första projekten, som fortfarande studeras, var orkidén flugblomster, som pollineras av grävstekelhanar som uppfattar blomman som en grävstekelhona.

Dessa nya metoder och tekniker attraherade en rad nationella och internationella forskare med intresse av beteendeekologi, att studera doftens betydelse för insekter och växters kommunikation. Därmed lades grunden för det tvärvetenskapliga forskningsområdet kemisk ekologi i Sverige.

Forskningen på stationen inkluderade tidigt en rad angränsande och kompletterande forskningsfält som successivt vidgades till att gälla även populations- och reproduktionsekologi. Forskningen rörde i betydande utsträckning ekosystemfrågor kring insekter och växter, men inkluderade även en rad andra organismgrupper. En stark utveckling skedde även inom områden som ekologisk botanik, diversitet och pollinationsfrågor. En nu mer än 40 års långtidsstudie av växtsamhällen på Stora Alvaret initierades tidigt.

I nära anslutning till forskningsverksamheten bedrevs utbildningsverksamhet, seminarie- och konferensaktiviteter. Stationen och dess verksamhet gav tidigt ett internationellt avtryck/intresse och kom att locka till sig en lång rad besökande studenter och forskare från olika länder.

Dagens arbete vid Station Linné bygger i betydande grad vidare på denna historiska utveckling och tradition. Sedan 2009 bedrivs verksamheten i stiftelseform. Liksom tidigare vilar såväl forskning som övriga aktiviteter på ett brett kontaktnät av svenska och utländska forskare och lärosäten.

Det största forskningsprojekt som f.n. bedrivs är Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP: the Swedish Malaise Trap Project). Inom ramen för projektet, som har baserats på modern molekylärt baserad taxonomi, har 80 miljoner insekter dokumenterats och ett nätverk skapats av mer än 100 forskare i drygt 20 länder från 4 världsdelar. Ett stort antal nya insektsarter har upptäckts, hittills fler än 500 arter.

Stationens verksamhet har också utvidgats till att inkludera Ölands unika natur- och kulturtillgångar.  

Station Linné ger idag förutsättningar för studier i biologisk mångfald, hållbar ekologisk utveckling, natur och miljö, samt utgör bas för en mångfald populärvetenskapliga aktiviteter och inkluderar gästboende för forskare och studenter, samt en vandrarhemsverksamhet för en naturintresserad allmänhet!

Bertil Kullenberg studying Fly Orchid
Bertil Kullenberg, forskningsstationens grundare, väntar på att dokumentera vilka insekter som pollinerar flugblomstret.
Birdwatching in the 1960:s
Fågelskådning på 1960-talet, under Bertil Kullenbergs ledning.
Station Linné
Huvudbyggnaden är sig lik, men sen tidigt 2000-tal drivs forskningsstationen av en självständig stiftelse och heter sen dess Station Linné.