Skogsek

Ekens förekomst på Öland har länge varit kopplad till människans behov. När Johan III år 1569 införde den kungliga djurgårdsinrättningen på Öland var huvudsyftet att göra hela Öland till en kunglig jaktpark. I flera steg skärptes regelverket till att även göra det straffbart för bönderna att hugga ved eller ta virke ur sina skogar. Ekskogarna tillhörde kronan och träden skulle gå till skeppsbyggen. År 1801 upphörde djurgårdsinrättningen, vilket ledde till ett överutnyttjande som kallats ”det stora ekfallet”. Ändå är eken ett av Ölands vanligare trädslag idag, men det är ont om gamla träd. Eken är sannolikt den växt på Öland som har störst betydelse för den övriga biologiska mångfalden. Drygt 200 rödlistade organismer är kopplade till trädet, vilket är mer än 13 % av öns samtliga rödlistade arter! Alla trädets olika stadier, från unga plantor och små krattekar till nedfallna döda träd, utgör unika miljöer med sina bestämda följearter. Flera har dessutom sina enda svenska förekomster här på Öland.