The importance of dung!

For several thousand years, the landscapes of Öland have been shaped by grazing livestock, sheep, and horses. Even long before humans domesticated animals, well grazed landscapes existed in Europe. The land was kept open by aurochs, deer, wild reindeer, bison, wild horses, woolly rhinoceroses, and mammoths. In fact, domestic animals saved a large part of the biodiversity that was previously associated with the the Pleistocene megafauna. Today, Öland's pastures provide habitat for a large number of insects and fungi with very specific environmental requirements. They are entirely dependent on hooves and dung for their survival. Day-old cow or horse dung, free from deworming agents (avermectins), can constitute a whole little habitat in itself. Many different beetles and flies begin their lives in dung. Some feed on the dung, while others feed on those living in the dung.

Skitsnack

I flera tusen år har Ölands jordar påverkats av tramp och betande från tamboskap, får och hästar. Även långt före människan tämjde djuren fanns det liknande marker i Europa, eftersom landskapet på många platser hölls öppet av uroxar, hjortar, vildrenar, visenter, vildhästar, ullhåriga noshörningar och mammutar. Faktum är att tamdjuren räddade en stor del av den biologiska mångfald som tidigare var knuten till forntidens så kallade megafauna. De öländska betesmarkerna ger idag plats åt ett stort antal insekter och svampar med mycket specifika miljökrav. De är helt beroende av mular och mockor för sin överlevnad. En dygnsgammal komocka eller lite hästspillning, fri från avmaskningsmedel (avermektiner), kan utgöra en hel liten livsmiljö i sig själv. I den startar mängder av olika skalbaggar och flugor sina liv. Några äter av dyngan, andra äter de som lever på dyngan.